fredag 13 juni 2008

Kobebiff med Travkungen

Ni har väl hört talas om de glada kossorna i Kobe som blir masserade varje dag av sina skötare och som dessutom står på en ständig pilsnerdiet (nåväl, i alla fall resterna från pilsnertillverkningen)? Låter som rena Keith Richards livet! Jag har aldrig varit ens i närheten av kött från dessa kossor - tills för härom dagen när de helt plöstligt dök upp på SuperBrugsen till kraftigt rabatterat pris (400 kr kilot vs 1300 kr kilot). Nu skall jag vara ärlig och säga att dessa entrecôter inte har druckit japansk öl till frukost - utan säkerligen lite tunnare Foster's. Jag vet inte om det överhuvudtaget går att köpa japansk Kobebiff utanför Japan - och dessa biffar har således strövat på slätterna i Australien. Jag har aldrig sett mer fettmarmorerade köttbitar:






Travkungen tände på alla cylindrarna när jag berättade om inköpet - och kom stormande som ett yrväder med med en systempåse runt halsen. Han har troligen haft en bra vecka på Sveriges travbanor, för upp ur påsen halar han en flaska välkyld Salon 1996. Den har tydligen kommit tillbaka till SB i enstaka exemplar - endast Anitra vet hur. Outgrundliga äro Systembolagets leveransvägar! Det kvalificerar säkert som barnarov att öppna denna flaska 2008 - men Travkungen är knappast känd för sin korkskruvsångest.


Visst kan man känna att detta är ett kanonvin - trots den stålhårda syran. Det är ganska slutet i början men med lite luft så börjar det vakna till liv. Trots 12 år på nacken finns det inte ens en tendens till mognad! Som tur är har Travkungen fler flaskor i källaren - det gäller att vara på rätt plats när han öppnar nästa om 10 år...


Biffarna grillas på högsta värme en kort stund, och ställs undan för att vila. Under tiden häller jag upp kvällens första rödvin, Les Forts de Latour 1999. Jag köpte vinet för bara c:a en månad sen på en dansk vinauktion. Den ingick i en trippel Forts de Latour, 1999 - 2000 - 2004, som ingen verkade vara intresserad av. Jag hade egentligen inga planer att köpa just denna lotten - men då ingen bjöd klämde jag till med 1200 DKK och fick vinerna direkt! Ganska dyrt med tanke på att det är ett andravin - men billigt med tanke på att SB tar 2000 SEK bara för en flaska 2000... Jag dekanterade och luftade vinet redan vid 16-tiden - så det är full skjuts i glaset direkt från start. Vinet är helt fullmoget och har en sammetslen struktur. Medeltät färg med bred tegelfärgad kant. Doften är ljuvlig - med vissa blomsterassociationer blandat med fina mognadstoner. Wow! I munnen är det märkbart tunt - och jag blir förvånad över hur menlöst vinet är. Doften indikerade ju något helt annat! Nja, detta var inte så kul - hoppas det är mer tjong i de andra två flaskorna.

Nästa flaska till rakning är en källarsval nyinköpt Alain Graillot Crozes-Hermitage 2006. Det räcker att ta en sipp av detta vinet så glömmer man allt om Forts de Latour. Det är så bra att jag nästan blir gråtfärdig. Knivskarp mineralitet - enorma mängder av kristallklar Syrah-frukt. Vi drack 2005:an av detta vin för ett tag sen - och jag bedömer denna årgången som ett snäpp upp. I alla fall för nära konsumtion - de tuffare kanterna som 2005:an hade finns inte i detta vin. Om 2005:an var Bordeaux - så är 2006:an Bourgogne. Travkungen börjar också mumla om La Tâche - och det finns faktiskt en del beröringspunkter!

Utan att darra vill jag påstå att detta är den bästa årgången av Graillot Crozes-Hermitage någonsin.

3 kommentarer:

Frankofilen sa...

Jag vill också ha vänner som svänger förbi med en kyld 1996 Salon ;-)

Trevlig rapport om 2006 Graillot, hoppas smaka den i sommar.

MMM sa...

Yepp! Jag klagar inte alls! Fast jag måste säga att jag hade svårt att hitta smak för 1600 spänn. Blir säkert mycket bättre med lagring.

Graillot 2006 hade något som jag inte har förknippat med Graillot förrut: elegans! Jag var helt hypnotiserad - hoppas du får samma upplevelse när du smakar.

Anonym sa...

Ja men biffen da?