Fontanafredda Barbaresco Coste Rubin 2001

Det måste vara en svensk egenhet att bli innerligt självnöjd och glad när man lyckas köpa ett vin för nästan inga pengar alls - som dessutom presterar som ett vin för flera hundra kronor. Det är inte bara i glaset man sitter och fånler - det räcker att gå ner i källaren och vrida på flaskorna. En bra terapi efter en onödig p-bot i alla fall (ställde p-skivan på fel klockslag).

Jag har skrivit tidigare om kvällens vin, Fontanafredda Barbaresco Coste Rubin 2001, som inhandlades på ett tilbud på Superbrugsen i Köpenhamn för 100 DKK per flaska. Namnet Coste Rubin står för vingården med samma namn - så detta är således en prestigevariant jämfört med Fontanafreddas vanligtvis fabriksmässiga cuvéer.

Idag tar vi fram den gamla lergrytan och bottnar med rotfrukter och resterna av trädgårdens färska kryddor. På toppen en vitlöksfylld majskyckling som får gosa i värmen i nästan två timmar. Vis av tidigare smakningar får vinet en rejäl sväng i karaffen, och denna gången tar vi fram Bourgogneglasen.

Vinet har samma lätta tegelfärg som senast - och visst presterar det exakt lika väl som tidigare. En fantastisk symfoni av skogsbär, lite multnande löv och en perfekt ekbehandling. Jag försöker klocka eftersmaken - men ger upp efter 30 sekunder. Tanninerna är silkesmjuka och numera integrerade i vinet till fullo. T.o.m. etiketten är ett under av skönhet jämfört med Fontanafreddas normala tuppjuck. Här har jag inga som helst problem att sätta en poäng över 90.